Sen tog det arton år att komma ut ur LA och in i öknen. Öknen i Nevada är inte alls som jag föreställt mig öken, den är alldeles för….. grön. Det växte små tragiska och ganska torra buskar överallt. Och vad finns mitt i öknen (förutom Vegas alltså),  jo ett stort shoppingcenter – där vi tog en liten paus. Förresten, på vår väg till Vegas steg värmen till över hundra, som vi har väntat!!!

Framme i Las Vegas insåg vi direkt vilken sjuk stad det är. På natten ser Las Vegas magisk ut med alla neonskyltar och olika temahotell fulla med glitter och glamour… men på dagen tycker jag att det mest är en tragisk byggplats med ganska många tragiska människor.

(här kommer snart lite bilder)

Vi bor på New York New York, ett hotell som ser ut som staden New York. Här finns de mest karaktäristiska byggnader som finns i New York, inne i hotellet finns många av de stadsdelar som finns i New York och som pricken över i:et har hotellet sin egen berg-och-dalbana. När vi installerat oss (jag och Micke har utsikt över Hooters, om inte annat så blir Daniel avundsjuk) tog vi en promenad på stripen. My god vad varmt det var, trots att klockan var runt åtta var det över 35 grader varmt. Phuuu.

När vi gick förbi Bellagio drog de precis igång sin berömda fontänshow – den var galen. Det var som att vattnet dansade fram, och det var inga små vattenstrålar som sköts upp ett trettiotal meter i luften. Coolt.

/ Linda