Roadtrip Seattle – Los Angeles

Som alla vet är allt stort i USA, men reklamskyltarna i LA är löjligt stora. Från vårt hotell ser vi husen på Sunset Blvd som alla fungerar som reklamskyltar, om du kollar noga så ser du Kevin Costners haka under hundens huvud. Och kolla in de där jeansen vi åkte förbi, galet.

Sen kunde jag inte undgå att ta med skylten som visar hur många som hittills dött i rökning i år, i USA. Smoking is bad for u! Och vi såg även att ett McDonalds som gjorde reklam för hur många burgare de serverat, de var uppe i över två miljoner bara den restaurangen.  Skrämmande många hamburgare alltså.

Linda

Det var länge sedan vi skrattade, så vi bestämde oss för att se lite stå-upp på kvällen. Självklart hittade vi även det på Sunset Blvd (inte vill vi röra oss utanför ”vårt” kvarter) – The Famous Comedy Store där rariteter som Eddie Murphy och Rosanne har uppträtt, och Jay Leno. Vi trodde först att kvällen skulle sluta i fiasko. Det var vi och fem till, och de första killen på scen var varken rolig eller så pinsam att man i varje fall kunde skratta åt honom. Men sen blev det bättre… som trea på scen var Pauly Shore – hon var rolig. Hon hann mobba både asiater, killar som äter sallad och tjejer som blir tråkiga när de skaffar barn innan det var dags för vår favorit att äntra scen – Bobby Lee (känd från MAD TV).

Bobby drog skämt som ”I hate thaifood. Since when did fire become a flavour?”, och så drev han med sin lilla snopp. Det och allt annat han sa under sina 20 minuter var fantastiskt roligt. Vi skrattade massor. Säkert kommer Daniel och Markus ihåg fler one-liners och har ni tur lägger de upp dem på bloggen.

Linda & Micke

På onsdagen var poolen åter öppen och vi solade och badade vid poolen hela dagen. Och gjorde verkligen ingenting, förutom Micke och Linda som störde de övriga gäster med deras ihärdiga snarkande. Det sista kanske var lite överdrivet men de såg åtminstone söta ut när de sussade igenom dagen.

Daniel

Vår tänkta slappdag vid hotellets takpool fick skjutas upp en dag eftersom hotellpersonalen skulle olja om trägolvet kring poolen på tisdagen. Istället fick det bli lite sightseeing i LA för vår del, vi körde Sunset Boulevard upp mot Hollywood Boulevard och de kända stjärnorna i trottoaren. Efter dumpat bilen under Kodak Theatre så gick vi längs gatan och kollade efter kända namn inom film, tv och musik. Här hittade vi till slut Mary-Kate och Ashley (vi fann ju aldrig dem i San Francisco). Vi kollade även in hand och fotavtryck utanför Chinese Theatre – Johnny Deep stora fötter, Nicholas Cage små fötter och R2D2s konstiga fötter.

Därefter tog vi bilen ner till Beverly Hills och Rodeo Drive. Efter ett flertal turer in och ut i parkeringsgarage utan att hitta någon p-plats fick vi ta Rodeo Drive på det amerikanska sättet – cruisandes i vår bil ner längs gatan. Pretty Woman-citaten haglade i bilen och allt såg ganska dyrt ut.

Därefter drog vi ner till Santa Monica och Santa Monica State Beach. En enorm strand som mest är känd för att det var här strandscenerna för Baywatch spelades in. Vi såg badvakter och dess vakttorn men både Hasselhoff och Pamela lyste med sin frånvaro.

Och som sig bör så måste man ju sitta i en bilkö när man är i LA…

/Daniel

Tror ni man sitter fast ordentligt? Hur stor är chansen att man överlever om hela vagnen lossnar? Kan den här lilla bulten verkligen hålla för så här hög fart? Kan du spänna den här hårdare? Shit, nu lossande spännet. Undra när den kör igång? Okay, here we go. Varför går det alltid så sakta i början? Kolla där, jag svär att om jag ramlar ner så kommer jag landa på den den spetsen. Otroligt vacker utsikt här uppifrån. Ahhhh den sitter inte fast. Nu närmar vi oss toppen, aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa ha ha ha ha ha, iiiiiihooooooooowwwwwww, heeeelt gaaaaaaalet, ha ha haaaa haaaa haaa a haaaa, jag döööööör, tjohooooooo, ha ha ha ooooooooooooaaaaaaaaaah.

Linda

Idag var det lekstuga hela dan – vi var på det stoooora nöjesfältet Six Flags Magic Mountains som ligger i utkanten av LA. Shit, vi höll på att kissa i byxan när vi närmade oss och såg hur höga de var, och vilka sjuka lutningar det var på backarna och looperna. Alla började skratta lite nervöst, lovade att åka minst en läskig men sen kanske skulle vi hålla oss till de mindre galna varianterna. Så blev det inte!!!! Det var sjukt roligt, och vi hade bara dödsångest en liten del av dagen =).

Det var såklart ganska mycket köer så det var lika bra att ge sig på de värst varianterna direkt – de som lovede ”thrill to the max”.

Då vi skulle hänga upp och ner mest hela dagen hade vi inte med oss någon kamera, tyvärr. Men några bilder, som ni ser längst ner, tog vi med telefonkameran.

Dessa hann vi med:

-  Viper (alla) – get turned completely upside down seven times! Som en ”vanlig” berg-och-dalbana fast helt galet hög och med sjuka looper. Alla var nervösa på vägen upp (varför går det alltid så sakta) men skrattade mest hela åkturen.

- Tatsu – fly at the speed of fear! (alla) – nu händer det grejer. The world´s tallets, fastest and longest flying coaster sends riders trough the park´s distincts mountain terraine. Här var det inte snack om att sitta i en liten vagn, här satte man sig, spände fast sig på alla håll och kanter och sen flippades man framåt så att man åkte tittandes nedåt, eller ja uppåt ibland. Helt galet. Och snabbt gick det.

- Déjà Vu (Linda och Daniel) – tänk dig en läskig åktur, och när den är klar får du åka allt igen fast baklänges. Av Six Flags beskrivs den som ”the next generation super boomerang roller coaster with a brand new twist – riders fly first forwards and then backwards over twisting loopes. Det läskigaste var dock i början, då åkte man rakt upp sakta sakta för att liksom ta fart, samma sak var det i och för sig när den vände och åkte tillbaks, och när den avslutades. Känslan av att hänga ”stilla” i luften och titta ner, det enda som hindrar en från att ramla rakt ner i marken och smashas sönder är ett litet bälte, ett töntigt litet bälte. Mycket stressande.

The Riddler´s Revenge (Daniel, Markus, Linda) – vem har någonsin stått upp och åkt en berg-och-dalbana? Tydligen många, och nu har vi också det. Enligt Six Flags är The Riddler ”the world´s tallest and fastest stand-up roller coaster”. Denna må vara den högst och snabbaste man står i, men jämfört med de andra vi åkte var detta en walk in the park och vi kunde njuta mest hela tiden. Att stå gav en cool extra twist, och allas balanssinne var helt satt ur spel efteråt.

Goliath (Daniel, Markus, Linda) – Monster coaster with 255-foot first drop inte a 120-foot underground tunnel at 85 MPH. Okej, på ren svenska så är det här en ”vanlig” berg-och-dalbana fast såklart extrem. Den första nedfarten är typ 76 meter rakt ner, till en hastighet om 136 km i timmen – ja ni ser ju själva på bilden. På toppen, när Markus var som mest nervös, passade jag på att kittla honom lite (jag satt i sätet bakom….). ha ha ha.

- X2 (Daniel och Linda) – åken av ALLA åk! Shit, helt sjukt. A whole new Xtreme Xperience – The world´s first and anly 5th dimensional thrill! Tänk dig att du sitter i ett säte, som snurrar 360 grader, så samtidigt som du är i en loop snurrar även sätet runt. Helt omöjligt att veta vad som är upp och ner och förbereda sig för vad som komma skall. I i djupa dropp så åkte man först med ryggen nedåt och trodde man skulle dö, och sen mitt i droppen så ändrade de så att man helt plötsligt åkte med ansiktet nedåt och man trodde att man skulle dö. För att stärka effekterna så hade man musik som pumpade ut i öronen (från sätet) och man åkte igenom eldflames (Daniels lugg behöver inte längre klippas). På kvällarna när det är mörkt kör de även med blixtar. Sjukt hälftigt! Om det inte vore för 1.5 timmes kö skulle vi åkt den igen, och igen, och igen, och igen. Tyvärr finns inga bilder, men jag hitta en film på YouTub som visar exakt hur man ser det.. check it out.

Här kommer bilder från Daniel och Markus mobiler inom kort.

Linda

Dags för middag, vi gick upp till Sunset Blv och insåg att vi bor precis bredvid The Viper Room. Det såg inte mycket ut för världen men Johnny Depp är/var delägare, och det var här River Phoenix dog av en överdos på gatan utanför endast 23 år gammal så lite kändisstatus finns, eller fanns. River slog igenom i filmen Stand By Me, och förutom sin skådespelarbror Joaquin så hade han även tre systrar: Rain, Summer och Liberty.

Vi stannade och tog en öl på en litet ölhak och promenerade sedan en bit på sunset och insåg att den är sjukt lång, att den stundtals är trevlig men stundtals jäkligt tråkig och att den kantas av enorma reklamskyltar. Vi kom aldrig fram till de berömda stjärnorna, men vi såg däremot en stor hipetihopstjärna som hoppade in i sin enorma vita limousin hummer (note: det var Arnold Schwartzenegger som övertalade militären att göra en civil personbilsversion) tillsammans med sitt entourage och sina stora livvakter. Vem det var? Hur ska vi veta? Men det lär ju ha varit en riktigt stor kändis, vi kan bara gissa…

… det var antagligen inte snoop dogg

… men det kanske var Busta Rhymes

… 50 cent

eller Jay-Z

Sen käka vi middag på en väldigt trevlig restaurang – chin chin grill. Där serverades asiatisk mat i mycket god tappning, god öl och gott vin. Som avslutning fick vi alla varsin lyckokaka.

Linda – Your entusiasm inspires people.
Micke – Many people are seeking you for your sound advice.
Markus – Others admire your caring qualities.
Daniel – An enjoyable vacation is awaiting you.

Linda

Runt hörnet om den legendariska gatan Sunset Boulevard ligger vårt hotell – Le Petit. Ett hotell vi är extremt nöjda med både vad gäller läget, de tjocka heltäckningsmattorna (inte ironi, den är som sammet under fötterna) och solterrassen med pool på taket. Äntligen lite sol. Eller äntligen semester som Markus uttrycker det.

Som ni förstår så ägnade vi eftermiddagen på taket. Linda och Micke under ett parasoll och Daniel och Markus i den gassande solen för en läcker solbränna vid hemfärd.

Här kommer bilder snart, de är i Daniels kamera.

Linda

När vi vaknade vart det fortfarande grått, grått, grått i Ventura (vilken värdelös solstad), så vi packade ihop och drog till Los Angeles som bara är en timmes bilfärd bort. Vi åkte 1:an dit för kustnära känsla och vägen gick genom Malibu och Santa Barbara, två ganska trevliga städer att bo i.

Det var såklart hit vi skulle åkt för att sola Här var stränderna milslånga, det var de i och för sig i Ventura också men här sken solen från en klarblå himmel. Vi var lite nervösa för att köra fel, vi ska bo i West Hollywood i fyra dagar och det ligger ganska nära Inglewood och andra nasty stadsdelar, men tack vara Markus fantastiska kartläsning kom vi fram till hotellet på första försöket.

På väg dig körde vi förbi Beverly Hills och vi spanade som galningar efter de hus som familjen Walsh flyttade till, men vi kunde inte hitta det. Dock fick vi se en trailer med Brandon Walsh senare på eftermiddagen, ni har väl hört att de kickar igång den gamla serien 90210 igen? I den första omgången spelade de in 244 avsnitt. Jag undrar om Brandon blir lika framgångsrik i denna version…

Linda